Sparbanksstiftelsen Dalarnas tillkomst

När de tidigare läns- och regionsparbankerna lade grunden till Sparbanken Sverige inrättades stiftelser för att organisera ägandet. Sparbanksstiftelsen Dalarna instiftades 1991. Vi har vårt  ursprung i, och verkar inom samma område som Sparbanken Dalarna.

Bakgrunden till bildandet var bl.a. en alltför expansiv utlåning i några av sparbankerna. Vid 1990-talets början var situationen akut. Lösningen blev att 11 läns- och regionsparbanker, däribland Sparbanken Dalarna, tillsammans med Sparbankernas Bank bildade Sparbanken Sverige AB, som senare fusionerades med Föreningsbanken till FöreningsSparbanken – och som under 2006 bytte namn till det mer internationellt gångbara namnet Swedbank.

15T00026_2

Sveriges första Sparbankskiosk November 1906, placerad utanför AB Svenska Järnvägsverkstäderna, A S J, i Falun.

Sparbanksstiftelsen Dalarnas tolkning av sparbanksidén

15T01980Sparbanksstiftelsen Dalarnas tolkning av sparbanksidén ger vid handen att vinsten är ett medel för att uppnå målet för att få långsiktig lokal kund och samhällsnytta. För företag i allmänhet är det nödvändigt att finna eller rentav hitta på ett högre syfte som legitimerar och motiverar verksamheten. Vi menar att i sparbanksidén finns meningen i själva affärsidén. Det gör sparbanksidén till en annorlunda affärsidé, som visat sig fungera under snart 200 år.

Bilden till vänster ovan: Den 22 augusti 1977 invigde Landshövding Bengt Olsson Sveriges första uttagsautomat ”Minuten” i Sparbankshuset i Falun i närvaro av representanter från svenska banker och gäster från 9 länder.

Bilden till höger nedan: Kampanjen för uttagsautomaten ”Minuten” innehöll bland annat reklamfilm med Magnus Härenstam.

 15T01991

 Vad vi ska och vad vi får

Sparbanksstiftelsen Dalarna förvaltar en tradition och ett kapital från dåvarande Sparbanken Dalarna. Vårt uppdrag formuleras i stiftelseförordnandet. Särskilt paragraferna två och tre anger riktningen.

Paragraf 2

Stiftelsen skall tillgodose syftet att främja sparsamhet i Sverige med särskild inriktning på Dalarna, genom att som aktieägare i bank och/eller företag inom sparbankssektorn verka för att sparbanksrörelsens grundläggande idéer och värderingar bevaras och utvecklas och att bankverksamheten inom sparbankssektorn blir en effektiv konkurrensfaktor på kreditmarknaden

Paragraf 3

Vid sidan om syftet att främja sparsamhet i Sverige får stiftelsen även främja näringslivet, forskning, utbildning, idrott eller kultur inom det tidigare verksamhetsområdet för Sparbanken Dalarna. Detta syfte skall tillgodoses genom utdelning av kontanta bidrag till fysiska eller juridiska personer ur avkastningen på stiftelsens förmögenhet.

Sparbanksidén och sparbankernas historia

Sparbankerna kom i en tid då det svenska samhället utvecklades snabbt med industrialismens genombrott och med reformer som folkskola och näringsfrihet. I denna tid av förändring var sparbankerna en viktig aktör.

Den första sparbanken startades i Skottland 1810. Som Sveriges största export- och sjöfartsstad hade Göteborg nära kontakter med Skottland. Idén slog rot och Sveriges första sparbank öppnades 1820 i Göteborg.

År 1851 bildades Kopparbergs läns Sparbank, som utgjorde grunden för Sparbanken Dalarna. Verksamheten var i drift så snabbt som ett kvartal efter att landshövding Per Daniel Lorichs kommit med förslaget att starta en sparbank. Efter en tid var Kopparbergs läns Sparbank en av tio sparbanker i Dalarna. Kopparbergs läns Sparbank hade som mest över 90 kontor.

I marknadsbearbetningen var en viktig strategi att få löneutbetalningsaffären från stora aktörer. Med bred kundbas kunde banken utveckla relationen med varje enskild lönekund, genom erbjudanden för sparande, lån och betalningar. Detta var även ett sätt att tillämpa sparbanksidéns princip om bred lokal förankring. En annan strategi var bankens starka samhällsengagemang. Det tog sig bland annat uttryck i stipendier, stöd till kultur- och hembygdsföreningar, sparklubbar, information och utbildning i ekonomi och sparande samt en omfattande kampanjverksamhet i skolorna.

Ideal och engagemang istället för ägare

De första sparbankernas grundare var ofta idealister, formade av upplysningstidens ideal – att människan får insikt om sitt värde och sina möjligheter. Dessa ideal utgjorde grunden för de moderna idéer om demokrati, humanitet och åsiktsfrihet som är och var Sparbanksidéns fundament.

När sparbankerna bildades var det enskilda personer som bidrog till bankens grundfond – och samtidigt ofta blev bankens huvudmän med engagemang och ansvar som följer av ett ägande.

Varken staten eller kapitalet

En sparbank var inte ägd av staten och inte av kapitalet. Det gav företagsformen stor trovärdighet, då den kommunicerades till omvärlden. Kärnan i idén var den breda och lokala förankringen, liksom tanken om att inte bara främja utan även aktivt verka för den enskilda människans sparande: för ökad trygghet, för fler möjligheter i livet och för större personlig frihet. Ytterligare en väsentlig del i idén var att sparade medel och uppkomna vinster skulle återinvesteras på den lokala marknaden och bidra till det lokala samhällets utveckling. Värden som långsiktighet, hållbarhet och samhällsansvar var därmed naturliga att förknippa med sparbanksidén.

En idé och en affärsidé

Lokal och bred förankring var en bärande idé för de ursprungliga sparbankerna. Bred förankring genererar en bred kundbas och hög marknadsandel. Lokal förankring resulterade i starka lokala nätverk i samhällets alla delar. Två förutsättningar för att den lokala förankringen skulle bli en konkurrensfördel var förtroende och närvaro.

 

Vår värdegrund

  • Ansvar som ägare
  • Lokal förankring i Dalarna
  • Bred förankring i samhället
  • Sparsamhet
  • Samhällsengagemang
  • Individens livsmöjligheter
  • Långsiktighet

Vårt uppdrag

  • Vara en resurs i kontakten mellan Swedbank och samhällsaktörer i Dalarna
  • Inspirera och utbilda i sparbanksidén, såväl inom Swedbank som i det lokala samhället
  • Verka för lokala bankstyrelser i Swedbank
  • Vara en oberoende regional aktör som kan initiera och driva samarbeten
  • Bidra med ekonomiska medel för utveckling och tillväxt i Dalarna

 

 

Daladagen

Vi arrangerar återigen Daladagen. Syftet med Daladagen är att belysa aktuella frågor inom ekonomi och företagande på regional, nationell och internationell nivå.

Dalastipendiet

Varje år delas stipendier ut till personer, företag och organisationer som genom nytänkande bidrar till lokal eller regional utveckling.

Lokala stipendier

Vi stödjer lokala uppmuntringsinsatser genom lokala stipendier. De lokala insatserna ska ha bäring på sparsamhet, privatekonomi, näringsliv, forskning, utbildning, idrott eller kultur.